Yohios perspektiv.

Idag skulle jag till inspelningsstudion igen. Jag Låg kvar i sängen och var vaken. Jag hade inte bråttom... Jag gick upp och klädde på mig. Den där morgonen orkade jag ingen frukost... Men jag gjorde en kopp te och satt mig vid köksbordet och tänkte, på Felicia... Hon var något speciellt! Men jag kunde inte förklara för mig själv vad... Jag hade aldrig träffat någon som henne innan... Men när skulle jag få träffa henne igen? Hon bor ju här i närheten så det är ju inte så svårt att se henne... 

Felicias perspektiv.

Jag gick in i klassrummet. Läraren hade inte kommit än... Vi hade Lea i Tyska. Hon var ALLTID försenad... Jag satt mig på min stol bredvid Gustav. Han hade mörkt kort hår och gröna ögon. Han satt och ritade. 

- Vad fint du ritar! Sa jag förvånat.

Han tittade upp på mig. Han var nära på att säga något men han stängde munnen igen. Han brukade inte säga så mycket. Han var väldigt blyg... 

Då sprang Lea in i klassrummet. 

- Förlåt att jag är sen! Sa hon stressigt.

Skoldagen gick snabbt och helt plötsligt var den slut. När jag gick hem så tog jag vägen i genom parken. Det var lite längre... Men jag kanske skulle få syn på Yohio?... 

Jag såg han komma gående. Han hade inga solglasögon på sig. Men smink såklart. Han kom fram till mig.

- Hej! Sa han glatt.

- Hej! Sa jag ännu gladare.

- Har du varit på skolan idag? Sa han nyfiket.

- Ja... Vart har du varit idag da? Sa jag och tittade ner i backen. Det lät liksom lite konstigt på något sätt...

- Jag har varit i inspelningsstudion! Sa han och log. 

Hans leende var så vackert! 

♥ Tack till alla som läser min novell det betyder mycket! ♥ Kommentera?

Felicias perspektiv.

Han hade smink på sig så har hade inga solglasögon.

- Går du på gymnasiet? Sa han nyfiket.

- Nej jag går i 9:an... Sa jag och log.

- Jaha? Sa han förvånat.

Yohios perspektiv. 

Jag trodde att hon var äldre... Hon både ser och beter sig som en äldre....

Jag tog fram mitt paraply som jag fällde upp. 

- Kom! Sa jag glatt.

Vi gick tillsammans under paraplyet i regnet. 

- Vart bor du? Sa jag tyst.

- Bredvid parken... Sa hon och tittade en kort stund på mig.

Jag tittade på henne tillbaka men hon vände bort huvudet. Jag märkte att hon tyckte det var pinsamt...

Felicias perspektiv.

Tänkt att jag gick i regnet under ett paraply med Yohio?! Jag måste ha varit den lyckligaste personen i värden. Vi kom tillslut fram till min port. 

- Hejdå! Sa han och log.

- Hejdå! Sa jag och tittade på honom.

Jag gick in, upp förr trappen och in i lägenheten.

Mamma var inte hemma. Hon jobbade fortfarande... Jag tittade ut genom fönstret och såg Yohio gå sakta hemåt. Tänk att han gick fram till just mig! Jag menar han kunde ju gå vidare... Men han kom fram till mig!

Kommentera för mer delar! <3

Yohios perspektiv.

Jag sträckte ut handen mot henne. Hon tog tag i den och jag hjälpte henne upp. Jag kände en doft som var bekant...

- Tycker du om min parfym? (den heter YOHIO parfymen) Sa jag och log.

- Ja.... Sa hon och rodnade.

- Oj jag måste verkligen gå nu! Sa hon och kollade oroligt på klockan.

- Ja... Vi ses väl någon gång! Sa jag glatt.

- Ja ses! Sa hon och sprang iväg. 

Jag gick sakta hemåt... När jag kom hem så sprang Luna (min hund) fram till mig. Jag klappade henne ett tag. Men sen så gick hon och la sig. Jag tog av mig ytterkläderna och la mig på sängen.

Felicia... Hon passade verkligen i det namnet... Hon var väldigt fin... Och så... 

Jag somnade på sängen. 

Felicias perspektiv.

Jag vaknade tidigt på morgonen. Jag gjorde mig i ordning och åt frukost. Idag var det första dagen i min nya skola! Första dagen i 9:an... Jag gick till skolan. Tänk att jag fick träffa Yohio igår?! Men det var ganska pinsamt att jag gick in i ett träd förstås... Tänk att han kunde känna att jag hade på mig parfymen. Men och andra sidan så borde han känna igen den... Det är ju så många fans på konserter som har den parfymen.

Jag var framme vid skolan. Jag gick till en dörr där det var en stor nia på och jag knackade på. Det öppnade en lång, smal kvinna med utsläppt hår och röda glasögon.

- Hej du måste vara Felicia! Jag heter Kristina! Sa hon och släpa in mig i klassrummet. 

- Det här är Felicia hon är ny här! Sa hon och log.

Jag tittade ut över klassen. Dom flesta tjejerna hade ljust kort hår och smyg tittade på sina mobiler. Killarna hade brunt hår och skickade lappar till varandra i smyg. 

- Sluta hålla på med era mobiler nu tjejer!!! Sa hon argt.

Alla började genast kolla upp på mig. Som om det var jag som sa till henne...

- Du kan sätta dig där bredvid Gustav... Sa hon och pekade på en ledig stol.

När skolan var slut gick jag sakta hemåt. Då började den regna lite så jag gick snabbare. Men tillslut regnade det så mycket så jag var tvungen att springa under ett träd i närheten. Jag satt där ett tag.

- Hej! Hörde jag någon säga bakom mig.

Jag tittade bakom mig och där stod Yohio.

- H-hej! Sa jag blygt.

Han satt sig bredvid mig...

Kommentera vad du tycker om den här novellen! <3

Felicias perspektiv.

Min mamma hade köpt en lägenhet i Sundsvall. Där bodde jag och min mamma, Jessica. Vi hade bott där i en vecka nu... - Jag går ut och tar lite luft... Sa jag till mamma. - Okej! Sa hon glatt. Jag tog på mig min svarta huvtröja och mina gula Dr martens. Sen öppnade jag dörren långsamt och gick ner för trappen. När jag var ute så gick jag till en liten park i närheten. Det var nästan aldrig någon där. Den var lite konstigt, det var ju så grönt och fint där! Jag tittade upp mot den blåa himlen. Allt var så bra! Men jag såg inte trädet framför mig och gick rakt in i det. Allt blev svart. - Hallå? Vakna! Hörde jag någon säga. Jag öppnade ögonen. Jag såg lite suddigt så jag såg inte vem det var. Men jag såg att det var en kille med brunt hår och solglasögon. Jag satt mig upp. - Gick det bra? Sa han oroligt. Jag kände igen den där rösten. - Ja... Men jag ser lite suddigt... Sa jag tyst. Jag gnuggade mig i ögonen. Då såg jag vem det var. - Du är j-ju Yohio?.. Sa jag förvånat. - Ja det är jag! Men vem är du? Sa han nyfiket.

Yohios perspektiv.

Hon hade ljus rosa långt hår och mörkblåa ögon. - Jag heter F-felicia... Sa hon närvöst. Jag kände inte igen henne... Hon såg lite yngre ut än mig. - Är du ny här? Sa jag och log. - Jag jag flyttade hit för en vecka sen! sa hon glatt.