Felicias perspektiv.

Det hade gått en månad sen Yohio åkte. Så idag skulle han komma hem! Han hade lovat mig att komma upp direkt till mig när han gick ut ur turné bussen.

Då plingade det och jag öppnade dörren. Där stod han.

Jag kramade honom så hårt jag kunde och han kramade mig tillbaka.

- Jag har saknat dig! Sa jag högt.

- Jag har saknat dig med! Sa han och kysste mig.

Han kom in innanför dörren.

- Du har väl aldrig varit här? Sa jag nyfiket.

- Nej det har jag inte... Sa han glatt.

- Kom jag kan visa dig runt! Sa jag och tog honom i handen. 

Sist gick vi in i mitt rum.

Yohios perspektiv.

Jag kom in i hennes rum. Väggarna var rosa, Det stod en stor säng, en stor spegel, två hyllor med massa saker i, en garderob och ett litet skåp i rummet. Det var väldigt fint.

Det såg skåpet såg väldigt intressant ut. Det var svart med ett litet handtag.

- Får jag öppna det? Sa jag nyfiket.

- Ehhmmm... Jo... Ja det kan du få... Sa hon och rodnade lite.

Jag öppnade det. Det var en stor affisch på mig, min bok och ALLA mina skivor.

- Wow... Sa jag förvånat.

- Jag skaffade alla sakerna för ett år sedan... Ja allt utom dom nyaste skivorna... Sa hon och tittade ner på golvet.

- Så det ser ut så här hemma hos mina fans? Sa han och skrattade.

- Jag tror det... Sa jag tyst.

- Det var jätte fint! Sa jag och log.

- Tack! Sa hon och tittade på mig.

- Vart är din mamma? Sa jag och tittade på henne.

- Hon jobbar... Sa hon och försökte le.

Var hon ledsen över att hennes mamma inte var hemma?

Vi satt oss på hennes säng och pratade. Det började regna utanför. Det regnade väldigt mycket den hösten. Jag tyckte det var mysigt när det regnade. Jag funderade om jag skulle fråga om hon ville vara med mig på min nästa turné...

Seikes perspektiv.

Jag satt hemma hos mina kusiner på soffan. Dom jobbade och jag passade deras katt.

Jag tittade ut genom fönstret och det regnade ute. Jag kunde inte sluta tänka på Felicia. Men du får skärpa dig nu Seike! Försökte jag intala mig själv. Men om man älskar någon är det svårt att sluta. Man bestämmer inte vem man ska älska man bara gör det...

Jag tittade snabbt på mobilen och såg att det hade gått en månad sen Yohio åkte. Han var säkert hemma nu. Kan jag ens vara vän med honom? Tänk så skulle han få veta...

Kommentera? ♥

Felicias perspektiv.

Det var Torsdag och jag satt och höll på med instagram. Jag hade inte varit inne på två veckor... Två stycken började följa mig samma dag. Seike och Yohio...

Typ alla visste att jag och Yohio var tillsammans nu. Undrar vad dom i skolan skulle säga?

Jag tittade ut genom fönstret och såg att Seike kom gående. Men när han gick förbi mitt fönster gick han extra snabbt. Varför ignorerar han mig? Tycker han inte om mig?...

Mamma hade skrivit en lapp på köksbordet.

Där stod det: Hej gumman! Slut på mjölk, smör och ost. Om du behöver något av det kan du gå ner till affären. Pengarna ligger på bordet. Kram! ♥ /Mamma

Det regnade ute så jag tog på mig regnkläder, ett paraply och gick ut. Jag gick sakta till affären. Då ringde Yohio.

- Hej! Svarade jag.

- Hej! Hur mår du? Sa han glatt.

- Jag mår bra! Och du? Sa jag och log.

- Jag är lite förkyld men det kommer nog fixa sig till ikväll! Sa han tyst.

- Vart ska du spela ikväll? Sa jag nyfiket.

- I Uppsala det har sålts 5 tusen biljetter! Sa han.

Vi pratade länge ända till han skulle upp på scen och då var jag på väg hem från affären. Då såg jag Seike gå på samma väg uppför. 

- Seike? Ropade jag.

Han gick snabbare när jag sa det.

Jag sprang fram till honom och sa - Varför ignorerar du mig?

- Jag vill inte förstöra för dig... Sa han ledsamt.

- Förstöra vadå? Sa jag förvirrat.

- Jag älskar dig Felicia... Sa han och tittade på mig.

- Va? Sa jag förvånat.

- Du och Yohio är så lyckliga tillsammans... Och fortsätt vara det! Jag vet att du inte gillar mig på det sättet så Strunt i mig! Jag vill inte förstöra något... Sa han och vände sig om. 

Han gick iväg och jag bara stod där. Det där kan förklara en hel del...

Jag gick sakta hemåt. Vad ska jag göra? Ska jag berätta för Yohio? Alla frågor snurrade i mitt huvud.

Kommentera? <3 Jag uppskattar alla snälla kommentarer! 

Felicias perspektiv.

Jag vaknade pigg på morgonen. Det var äntligen höstlov! Jag gick upp gjorde mig i ordning och åt frukost.

Jag bestämde mig för att ringa Yohio. Han kan ju inte sova nu... 

- Hej! sa han trött.

- Oj förlåt! Väckte jag dig? Sa jag förvånat.

- Nej! Jag har varit vaken jätte länge... Hur mår du? Sa han och gäspade.

- Jag mår jätte bra! Och du da? Sa jag nyfiket.

- Jag mår bra! Jag ska spela på TV kl 5 idag! Sa han långsamt.

- Vad kul det ska jag titta på! Sa jag förväntansfull.

- Är du ensam hemma? Sa han tyst.

- Nej mamma sover... Sa jag.

Då kom mamma upp och såg att jag pratade i telefonen. Men jag såg inte henne... 

- Jag måste lägga på nu... Älskar dig! Sa han glatt.

- Älskar dig med! Sa jag och la på.

Jag vände mig om och såg att mamma stod där och tittade på mig.

- Oj vad du skrämde mig! Sa jag och skrattade.

- Vem var det där? Sa hon och log.

- Hur mycket hörde du? Sa jag förvånat.

- Nästan allt ihop! Vem pratade du med? Sa hon nyfiket.

- Ehhmmmm... Jo... Jag har... En.... Sa jag blygt.

- Pojkvän? Sa hon och fnissade.

- Ja... Sa jag oroligt.

- Vem då? Sa hon jätte nyfiket.

- Du kommer inte tro mig... Sa jag och kollade ner i backen.

- Jo vem?! Sa hon glatt.

- Yohio... Sa jag och tittade på henne.

- Okej... Vem är det på riktigt? Sa hon och skrattade.

- Nej det är han jag lovar! Sa jag allvarligt.

- Jag tror dig... Sa hon förvånat och tittade på mig.

Jag satt på soffan och väntade på att klockan skulle bli 5. Nu var det bara 3 minuter kvar. Jag satt på min TV och ropade på mamma. Jag märkte att hon inte riktigt trodde på mig... Då började programmet. 

- Den har låten är till Felicia! Sa Yohio innan han började sjunga.

- Jag sa ju det! Sa jag och tittade på mamma.

- Du menade verkligen allvar?! Sa hon förvånat.

Han började sjunga låten. Sen var så vacker och den var bara till mig. Jag kände min överlycklig!

- The first time i saw you, it was like the time stopped, when i´m with you it feels as if we are the happiest in the

world! Sjung han det vackraste han kunde.

Det var så fint så jag började gråta. Jag satt kvar och grät vid min TV även fast programmet var slut. Mamma kom och satt sig bredvid mig. 

- Mår du bra? Sa hon förvånat.

- Såklart jag gör! Sa jag lyckligt.

- Varför har du inte sagt att du var tillsammans med honom tidigare? Sa hon nyfiket.

- Jag vet inte... Sa jag lika lyckligt.

- Jag måste få lite frisk luft! Sa jag och sprang till ytterkläderna.

- Du måste vara hemma klockan 7! Sa hon innan jag stängde dörren. 

När jag kom ut såg jag att det v ar jätte vackert väder. Solen sken och det fanns nästan inga moln på himlen. Även fast det var höst. Då ringde Yohio.

- Hej! Sa han glatt i telefonen.

Jag hade inte slutat gråta än...

- Hej! Sa jag gråtande i telefonen.

- Gråter du? Sa han förvånat.

- Det där var det finaste någon någonsin har gjort för mig! Sa jag glatt och grät ännu mer.

- Jag gör allt för dig Felicia! Sa han tröstande. 

Jag slutade gråta.

- Jag älskar dig! Sa jag lyckligt.

- Jag älskar dig med! ♥ Sa han och jag kunde känna att han log.

- Men jag måste sluta nu... Sa han ledsamt.

- Okej hejdå... Sa jag och la på.

Jag gick ett långt tag. Sen såg jag Seike komma gående.

Seikes perspektiv.

- Hej! Sa hon glatt och kom fram till mig.

- H-hej! Sa jag och log.

- Såg du Yohio på kanal 5 idag? Sa hon lyckligt.

- Ja det gjorde jag... Sa jag och tittade rakt in i hennes ögon.

- Är du ledsen? Sa hon förvånat.

- Nej inte alls! Sa jag och log.

Hon var så vacker! Men jag måste komma över henne...

- Jag måste gå nu... Sa han och tittade ner i backen.

- Okej? Hejdå... Sa hon och jag gick.

Kommentera! <3 Jag försökte göra så att det blev lite lättare att läsa! ^^ Jag tror jag ska fortsätta skriva så!

Felicias perspektiv.

Han skulle åka på turné imorgon i en månad... Han hade skrivit det på sms och skulle snart ringa... Jag skulle sakna honom så mycket! Då ringde han.

- Hej! Sa han glatt.

- Hej! Försökte jag säga så glatt jag kunde.

- Jag vill träffa dig en gång innan jag åker! Kan du komma hem till mig nu? Sa han ledsamt.

- Ja såklart! Sa jag super glad och sprang till honom.

Jag knackade på dörren. Han öppnade och släppte in mig. Jag kramade han så hårt jag kunde. Han kramade mig lika hårt tillbaka.

- Jag kommer sakna dig! Sa jag ledsamt.

- Jag kommer sakna dig med! Men vi kan smsa, Video chatta och sånt... Sa han och log.

Han kysste mig. 

Då knackade det på dörren. Yohio gick och öppnade och Seike kom in.

Seikes perspektiv.

Varför var Felicia där?! 

- Jo jag glömde min mobil här... Sa jag förvånat.

- Det här är min flickvän Felicia! och det här är Seike! Sa han och kollade på båda oss.

Han sträckte fram mobilen till mig och jag tog emot den.

- Hejdå...Sa jag och gick ut genom dörren.

- Hejdå vi ses efter min turné! Sa han precis innan jag stängde dörren själv.

Var Felicia Yohios flickvän?! Okej... Nu måste jag verkligen komma över henne... Jag tycker om henne men... Det är Yohios flickvän... Jag gick sakta till bussen.

Kommentera? <3

Felicias perspektiv.

Han skulle åka på turné imorgon i en månad... Han hade skrivit det på sms och skulle snart ringa... Jag skulle sakna honom så mycket! Då ringde han.

- Hej! Sa han glatt.

- Hej! Försökte jag säga så glatt jag kunde.

- Jag vill träffa dig en gång innan jag åker! Kan du komma hem till mig nu? Sa han ledsamt.

- Ja såklart! Sa jag super glad och sprang till honom.

Jag knackade på dörren. Han öppnade och släppte in mig. Jag kramade han så hårt jag kunde. Han kramade mig lika hårt tillbaka.

- Jag kommer sakna dig! Sa jag ledsamt.

- Jag kommer sakna dig med! Men vi kan smsa, Video chatta och sånt... Sa han och log.

Han kysste mig. 

Då knackade det på dörren. Yohio gick och öppnade och Seike kom in.

Seikes perspektiv.

Varför var Felicia där?! 

- Jo jag glömde min mobil här... Sa jag förvånat.

- Det här är min flickvän Felicia! och det här är Seike! Sa han och kollade på båda oss.

Han sträckte fram mobilen till mig och jag tog emot den.

- Hejdå...Sa jag och gick ut genom dörren.

- Hejdå vi ses efter min turné! Sa han precis innan jag stängde dörren själv.

Var Felicia Yohios flickvän?! Okej... Nu måste jag verkligen komma över henne... Jag tycker om henne men... Det är Yohios flickvän... Jag gick sakta till bussen.

Kommentera? <3

Felicias perspektiv.

Personen kom närmare och närmare. Jag såg att det var Seike. Men vad gör han här?  Han kom fram till mig.

- Hej! Vet du hur mycket klockan är? Sa han och tittade på mig.

- Nej jag har tyvärr ingen... Du är väl Seike va? Sa jag nyfiket.

- Ja det är jag! Sa han och log.

- Jag heter Felicia! Sa jag glatt.

Seikes perspektiv.

Hon såg ut att vara lite yngre än mig... Men hon var väldigt vacker. 

- Hur gammal är du? Sa jag helt plötsligt. 

Varför sa jag det?! 

- 16! Sa hon högt.

- Jaha? Sa jag förvånat.

Hon ser mycket äldre ut... 

- Jag måste tyvärr gå nu...  Sa jag.

- Okej... Hejdå! Sa hon och vinkade efter mig.

Jag var på det området för att jag skulle till Yohio. Vi skulle spela in en låt med varandra. Jag plingade på hans dörr och han öppnade snabbt.

- Hej! Sa jag och tittade på honom.

- Det var länge sen! Sa han.

Vi skulle till inspelningsstudion. När vi var på väg till bussen plingade hans telefon. Han stannade och svarade på smset. Jag stannade också.

- Vem smsar du till? Sa jag nyfiket.

- Jag skriver till min flickvän att jag ska på turné imorgon... Sa han ledsamt. 

- Har du en flickvän? Sa han förvånat.

- Japp! Sa han och vi fortsatte gå.

Vi kom fram till busshållplatsen och efter ett tag kom bussen. Vi satt bredvid varandra längst bak. Jag tänkte på Felicia, Den där tjejen... Jag var kär. Jag hade ju bara sett henne en gång men det kändes som en evighet. Fast hon är ju så mycket yngre. Nej jag kan inte vara kär i en jag nyss träffat! Eller? 

Vi kom fram till inspelningsstudion snabbt. Yohio började sjunga. Jag satt och väntade på att han var färdig. Men jag kunde inte sluta tänkta på Felicia...

Kommentera? <3

Felicias perspektiv.

Jag gick från skolan. Jag skulle träffa Yohio i parken. Jag tänkte på honom hela tiden! Jag längtade efter att få träffa honom igen.Då såg jag honom. Han stod under ett högt träd med nästan inga löv på. Jag sprang fram till honom.

- Hej! Sa han glatt.

- Hej! Sa jag och tittade på honom.

- Jag har en sak åt dig... Sa han och log.

- Vadå? Sa jag nyfiket.

Han tog fram ett halsband med guld kedja och ett rött hjärta på.

- Tack! Sa jag och kramade honom. Han kramade mig tillbaka. 

- Dom sa att det skulle åska idag... Så skulle du vilja följa med mig hem? Sa han glatt.

- Okej! Sa jag glatt men ändå lite oroligt.

Han tog tag i min hand och vi gick iväg.

När vi hade gått in genom hans dörr kom Luna springande. Jag klappade henne och tog av mig ytterkläderna och satt mig i soffan.

- Vill du ha te? Sa Yohio och tittade på mig.

- Ja gärna! Sa jag och tittade tillbaka på han.

Yohios perspektiv.

Jag gick in i köket och gjorde te. Precis när jag hade kokat vattnet började det åska.

Jag gick in med teet till Felicia. Hon satt i soffan och såg väldigt rädd ut.

- Är du rädd för åskan? Sa jag och ställde ner teet på bordet.

- Ja... Sa hon rädd.

Jag satt mig nära och höll om henne. Hon såg inte så rädd ut längre... Det såg ut som hon kände sig trygg. 

Det slutade åska och hon somnade. Jag tog en kudde bakom hennes huvud och la henne ner. Hon kunde lika gärna få sova ett litet tag. Hon har säkert haft en jobbig dag... 

Felicias perspektiv.

Jag vaknade och märkte att jag låg på Yohios soffa. Jag satt mig upp och gäspade högt. Han kom in i rummet. 

- Hur mycket är klockan? Sa jag och gäspade igen.

- 18:45... Sa han och tittade på klockan.

- Jag måste tyvärr gå då... Jag har ett prov till imorgon... Sa jag trött.

Jag tog på mig ytterkläderna igen och gick ut. Då såg jag någon som såg bekant ut...

Kommentera? <3

Felicias perspektiv.

Då började det regna. Ingen av os hade ett paraply med så vi sprang under ett träd. 

- Vad snabb du är! Sa han förvånat.

- Tycker du? Sa jag glatt.

- Ja! Sa han och log.

Jag satt mig ner och sen han. Han satt väldigt nära mig. Vilket inte var så konstigt, Vi fick inte så mycket plats där under. Vi fick inte en endaste droppe på oss under trädet. Jag kände mig så lycklig på något sätt... Jag kan inte förklara det kändes bara underbart! 

Då tittade han på mig och våra blickar möttes. Jag tittade rakt in i hans ögon. 

- Älskar du mig? Sa han tyst.

Sa han verkligen det jag trodde han sa?!

- Ja... Sa jag och rodnade.

Han lutade sig framåt och vi kysste varandra.

Han log och sa - Bra, för jag älskar dig med...

Var det verkligen sant... Älskade han mig?...

Vi satt där och pratade ända till det slutade regna. 

- Kan jag få ditt nummer? Sa han nyfiket.

- Såklart! Sa jag lyckligt.

Nästa dag gick jag till skolan med ett stort leende. Jag hade aldrig varit så lycklig. När jag kom in i skolan hängde jag upp mina ytterkläder och gick in i klassrummet. Som vanligt att jag mig på min plats och lektionen började. När lektionen var slut så var det rast. Det fanns ett rum på våningen där man fick vara inne. Men dom som ville gå ut fick ju också det... Jag ville inte vara ute nu! Det regnade och blåste ute.

Då kom det fram en tjej till mig med kort mörkt hår och en kort, röd klänning.

- Är det du som är Lea?... Sa hon och tittade på mina kläder.

- Nej... Jag heter Felicia! Sa jag så glatt jag kunde. 

- Har du sett Lucas? Han är min... så rör honom inte! Sa hon kaxigt.

- Nej det ska jag inte! Sa jag förvånat.

- Har du en pojkvän eller? Sa hon och skrattade.

- Kanske det.. Sa jag och gick iväg.

Då fick jag ett sms från Yohio där det stod: Hej! ♥  Möt mig i parken kl 5! ☺

Då skrev jag: Okej! ♥

Sen började lektionen och jag gick in i klassrummet.

Kommentera! <3