Felicias perspektiv.

Min mamma hade köpt en lägenhet i Sundsvall. Där bodde jag och min mamma, Jessica. Vi hade bott där i en vecka nu... - Jag går ut och tar lite luft... Sa jag till mamma. - Okej! Sa hon glatt. Jag tog på mig min svarta huvtröja och mina gula Dr martens. Sen öppnade jag dörren långsamt och gick ner för trappen. När jag var ute så gick jag till en liten park i närheten. Det var nästan aldrig någon där. Den var lite konstigt, det var ju så grönt och fint där! Jag tittade upp mot den blåa himlen. Allt var så bra! Men jag såg inte trädet framför mig och gick rakt in i det. Allt blev svart. - Hallå? Vakna! Hörde jag någon säga. Jag öppnade ögonen. Jag såg lite suddigt så jag såg inte vem det var. Men jag såg att det var en kille med brunt hår och solglasögon. Jag satt mig upp. - Gick det bra? Sa han oroligt. Jag kände igen den där rösten. - Ja... Men jag ser lite suddigt... Sa jag tyst. Jag gnuggade mig i ögonen. Då såg jag vem det var. - Du är j-ju Yohio?.. Sa jag förvånat. - Ja det är jag! Men vem är du? Sa han nyfiket.

Yohios perspektiv.

Hon hade ljus rosa långt hår och mörkblåa ögon. - Jag heter F-felicia... Sa hon närvöst. Jag kände inte igen henne... Hon såg lite yngre ut än mig. - Är du ny här? Sa jag och log. - Jag jag flyttade hit för en vecka sen! sa hon glatt.