Nästa dag tidigt på morgonen knackade det på dörren.

Jag gick snabbt och öppnade. Där stod Yohio. Solen sken på hans hår och hans ögon glittrade. 

- Hej! Är det här din? Sa han och höll fram ett par nycklar.

- Ja, hittade du dom i bilen? Sa jag glatt.

- Ja, dom låg under ett sätet bak... Sa han när jag tog emot nycklarna. 

Vi stod där och pratade till han insåg att han var sen till något.

Han gick snabbt iväg och jag stängde sakta dörren. 

Jag gick ut i trädgården, där satt Stella och tittade på när mormor planterade blommor. 

Lite senare på dagen kom Saga hem till mig. Vi satt på mitt rum och pratade.

- Jag har försökt att ringa dig i 2 timmar... Sa hon lite irriterat.

- Förlåt, jag pratade med en vän... Sa jag tyst.

- Vem då? Det måste ju vara en speciell vän eftersom du pratade med den i 2 timmar... Sa hon nyfiket.

- Jo du vet Yohio... Han är i byn och hälsar på en släkting... Sa jag glatt.

- Har du träffat honom?! Sa hon förvånat.

- Ja! Sa jag och log.

Saga visste inte att jag var förälskad i honom, ingen visste.

När Saga gick hem somnade jag på sängen och nästa dag vaknade jag av att mormor kom in.

Hon hämtade en sax som låg på mitt skrivbord och sen gick hon ut i trädgården.

Den dagen skulle Yohio komma hem till mig. Han hade sagt att han gärna ville se hur jag bodde så jag sa att han skulle komma över.

Precis när jag hade ätit frukost knackade han på dörren. Han var sminkad och hade lått fixat hår.

När han höll på att ta av sig sina skor så kom mormor in i hallen. 

- Åh hej! Är du Lindas vän? Sa hon och tittade på honom.

- Ja, jag är här och hälsar på en släkting! Sa han glatt.

- Jag tycker att jag känner igen dig... Sa hon funderande.

- Jag brukade vara med Linda när vi var små... Sa han efter ett tag.

- Ja nu ser jag, det var längesen man såg dig! Sa hon och gick ut i trädgården igen.

Vi gick in i vardagsrummet. Han tittade länge på den stora hyllan med böcker som täckte hela vägen.

När jag hade visat alla rummen så satt vi oss på sängen i mitt rum. Solen sken in genom fönstret på han, han såg ut som en ängel.

Han kom närmare mig.

- Linda... Jag älskar dig... Sa han svagt.

Jag såg förvånat in i hans ögon, jag kunde inte få fram ett ända ord. Han log och tittade också in i mina ögon.

- Jag... Jag älskar dig med... Lyckades jag tillslut få fram innan han kysste mig.

Jag trodde att jag drömde, det kändes nästan för bra för att vara sant.