Armidas perspektiv.

Den morgonen vaknade jag tidigt som vanligt. Jag gick ner och tog frukost. Vera och mamma sov fortfarande. Dom brukade sova väldigt länge på morgonen.

Det fanns en skog i närheten. Dit gick jag. Jag gick långt in i skogen och satt mig på en stor sten.

Det var inte första gången jag gick dit... Jag älskade att titta på den fina naturen omkring mig.

Jag tänkte på igår. Jag fick veta mycket om Yohio. Då slog det mig. Det var ju han från Melodifestivalen! Det hade jag inte tänkt på...

Jag hade aldrig sett någon i den där skogen förut. Det var bara jag där som vanligt... Det kändes som om jag kunde göra vad jag ville där!

Jag började sjunga högt. Jag älskade att sjunga! Men det visste ingen om utom jag...

Yohios perspektiv.

Jag var ute och gick i en vacker skog som jag nyss hade hittat.

Då hörde jag någon sjunga. Det var så vackert så jag kunde inte låta bli att följa efter ljudet. Det var en ljus röst från en tjej lät det som.

Kanske det var något som bodde i skogen? Något jag aldrig sett förut?

Jag kom fram och såg att Armida satt på stenen. Hon såg mig inte så jag stod kvar där och lyssnade. 

- Hej! Sa jag tillslut.

- Åh hej! Sa hon glatt.

Jag klättrade upp på stenen och satt mig nära henne.

- Du sjunger jätte vackert! Sa jag imponerande.

- Tycker du verkligen det? Sa hon förvånat.

- Ja verkligen!... Vad fint det är här! Brukar du gå hit ensam? Sa jag nyfiket.

- Ja... Det finns inte så många som vill vara med mig... Sa hon lite ledsamt.

- Men... Jag vill! Sa jag glatt.

Armidas perspektiv.

Han var sminkad och han hade inga solglasögon.

Det fanns äntligen någon som ville vara med mig! Vi satt och pratade länge. Vi hade bestämt att jag skulle träffa honom lite senare idag utanför butiken där mamma jobbade. Tur att hon inte jobbade den dagen...

När jag kom hem stod mamma i köket och Vera satt i sitt lilla rum och lekte med sin ända docka. Den hade blont hår till axlarna och rosa kläder. 

- Maten är klar, kom och sätt er! Sa mamma högt.

Vi satt oss vid bordet och åt. 

- Vad önskar ni er i julklapp? Sa mamma nyfiket.

- Jag önskar mig en docka med långt rött hår som Armida! sa Vera och tittade på mig.

- Och du da? Sa mamma till mig.

- Jag vet inte?... Sa jag tyst.

- En bok kanske? Sa mamma.

- Det behöver jag inte jag kan ju gå till biblioteket... Sa jag.

När vi hade ätit upp tackade vi för maten och jag gick in och lekte med Vera.

Sen ville Vera rita så jag gick upp på mitt rum och började läsa. Flickan i boken hade upptäckt att hon inte var ensam i världen. Den fanns en kille som bodde i ett högt träd och hon hade fått en karta som skulle leda henne dit. Då kom mamma upp på rummet.

- Kan du passa Vera ikväll? Sa mamma och tittade på mig.

- Jag kan inte jag har lovat att träffa en vän... Sa jag tyst.

- Åh vad kul! En vän? Jag det ska du få! Sa hon glatt och gick ner igen.

Mamma var lite konstig ibland tyckte jag...

                                                 Kommentera vad ni tyckte om den här delen! ♥

 

Jonna

23 december 2014 16:07

Mer, mer :D

Så spännande! :D

http://bloggenomyohio.bloggplatsen.se

breaker forever

25 december 2014 14:15

Du är bäst! c;

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Saga visste att jag och Yohio var tillsammans. Hon blev inte så förvånad. Vilket var ganska konstigt för att hon blev alltid förvånat över nästan allt jag berättar. Jag hade inte sagt något till mormor. Men jag visste att hon såg något hända mellan m...

Nästa dag tidigt på morgonen knackade det på dörren. Jag gick snabbt och öppnade. Där stod Yohio. Solen sken på hans hår och hans ögon glittrade.    - Hej! Är det här din? Sa han och höll fram ett par nycklar.   - Ja, hittade du dom i bilen...

Jag vaknade tidigt på morgonen. Jag har alltid varit en väldigt morgon pigg person. Jag tyckte inte om att sova länge på morgonen. Jag ställde mig framför spegeln och borstade mitt röda hår. Sen gick jag in i köket och gjorde frukost. Mormor sov ...

Sommarlovet hade äntligen börjat. Jag satt med Saga i min gamla träkoja. Innan mormor och jag hade flyttat till det huset bodde min kusin där. Jag och Yohio hade byggt den kojan när vi var små och hälsade på min kusin.    - Jag älskade Linus ...

När jag var liten hade jag en väldigt omtänksam vän. Han stod upp för mig och vi gjorde nästan allt tillsammans. Vi gick i samma klass. Jag var inte lika gammal som han för att jag hade hoppat upp några klasser. När jag gick i 5:an dog mina föräldr...