Armsidas perspektiv.

Jag stod utanför affären och väntade på honom. Affären hade stängt så det var bara jag där.

Då såg jag honom komma gåendes. 

- Kom jag ska visa dig en sak! Sa han och tog mig i handen.

- Okej? Sa jag förvånat.

Vi kom till en annan skog som jag aldrig hade varit i. 

- Du måste blunda... Sa han hemlighetsfullt.

- Okej... Sa jag.

Vi gick ett tag och sen sa han att jag skulle sätta mig på en sten, så det gjorde jag.

Jag öppnade ögonen sakta. Vi var på en klippa. Utsikten var fantastisk! Man kunde se hela byn. 

- Jag vet inte så mycket om dig... Sa han och satt sig bredvid mig på stenen.

- Vad vill du veta? Du får fråga vad du vill! Sa jag högt.

- Hur gammal är du? Sa han efter ett tag.

- 15... Sa jag tyst.

- Jaha? Sa han förvånat.

Det blev tyst och ingen sa något. Han tittade inte på utsikten. Han tittade på mig... 

- Vet du vem jag var innan? Sa han nyfiket.

- Ja... Sa jag och tittade tillbaka på honom.

- Har du någon bok du tycker extra mycket om? frågade han efter ett tag.

- Nej jag har inga böcker... Jag lånar på biblioteket... Sa jag långsamt.

- Varför inte? Sa han förvånat.

- Min familj har inte så mycket pengar... Sa jag tyst.

- Vad synd... Sa han.

Vi tittade på varandra länge och vi kysste varandra.

Den dagen blev vi tillsammans!

Kommentera! ♥